torsdag 6 oktober 2011

ena halvan av mig slutade förstå

när livet sviker är det bra att vara två.

Jag fattar inte.. vad har jag gjort för att förtjäna dethär? Bara för att du miste din chans och är ledsen nu behöver du inte göra så att jag mår så jävla pissigt. Du som ska vara den ängeln man kan prata med mig, du som ska vara "klippan" i mitt liv. Du är som gropen istället, du vill bara dra ner mig i skiten igen. Jag vill inte tillbaka, jag är påväg mot bättre saker, varför låter du mig inte bara få vara glad. Jag flyttade ifrån skiten men du vill att den ska följa med mig på något sätt, varför?
Släpp in mig i ditt liv och förklara, snälla du. Jag vill ha en bra förklaring till varför du gör såhär, men du hittar ingen va? Jag är sårad, sårad av dig. Om du bara kunde förstå något... men du fattar inte ett skit.
Skyll dig själv att jag stack, it's your fault.

Men jag älskar dig, kan du inte bara vara min klippa någon gång? Snälla.. snälla ge mig en chans.
Jag vet inte om det är värt att ge dig en chans till, kan du visa att du verkligen kan?

There are so many crooked steps I have taken, I try to do better.
You are not helping, your fault.
I'm not sure if you should get another chance, I do not know if I dare take a chance of being disappointed again.
I'm afraid




Inga kommentarer: